Ja inser saker gör man oftast efteråt. Just nu har jag ett rent h-vte med nattning, matning, ja i princip allt som har med vår dotter att göra. Jag blir eller är nog redan galen!

Läggning för natten har inte varit något problem innan men nu är det totala motsatsen.

TIPS sökes verkligen för hur man ska överleva detta!!! Innan tyckte hon det var underbart att få lägga sig i sin säng och ligga där och prata, nu gallskriker hon i panik. Och varför gör hon inte så här mot sin pappa??

Jag tänkte att nästa inlägg från mig skulle vara positivt men efter 1h misslyckad nattning så är jag negativare än någonsin!!!

Då gav vi oss tyvärr iväg från trevlig nyårsfest. 

Vi tackar lillen som fick offra en napp då mamsen snillat bort gumsans.

Det skulle filmats då galet barn skrek och galen mamma irrade runt och fick alla att leta napp. Den låg prydligt i handväskan då vi kom hem.

Vår lilla festpingla kunde nog gärna varit uppe hela natten men tillslut började jag få dåligt samvete för trots att hon inte fattar det själv så blir hon trött. Och när hon blir trött är hon inte rolig att ha o göra med, riktigt arg och galen när hon inser att det är dags att sova. Hoppades som vanligt att hon skulle hålla igång, bli trött och bara somna. Men nu ger jag upp.

Tur jag gillar hemma mys och endast social vid få tillfällen då barnvakt är tillgänglig.

Till alla er som anser att man ska vänja barn vid att följa med säger jag bara GRATTIS. Jag tänker inte utstå detta bara för att få gå på fest som ändå slutar i att mamsen blir irriterad och känner sig totalt misslyckad.